Gustaf

Jag hittade en sida där någon sysselsatt sig med att ta gamla Gustafserier (ni vet den feta katten Garfield) och helt enkelt ta bort Gustaf och Ådi från serierna. Det som blir kvar blir faktiskt förvånansvärt roligt och även tidvis sorgligt.

Det blir en serie om en mycket ensam man som inte är helt frisk. I de flesta fallen ser det ut som om det var meningen att gestalta den desperate Jon och hans försök att komma igenom livet trots att han inte är riktigt stabil. Jag tycker ganska synd om honom. Men samtidigt skrattar jag. Är jag en hemsk människa?

Just ja...vi behöver en länk ditt oxo.

-> Garfield minus Garfield<-

Dagens tanke

Nu är jag inne i en period av slöhet. Så istället för att tänka ut något eget insiktsfullt om livet eller universum, tänker jag assimilera en annan persons tanke. Med det inte sagt att jag helt zombiefikt bara väljer en tanke på måfå. Nejdå, det är en tanke som fått passera kvaitetssäkring fråm mitt hjärnmaskineri och fått gå igenom omfattande tester för att kvalificera sig för en "Roberttanke". Jag har ju en image att upprätthålla, där det inte går för sig att ha vilka strötankar som helst.

Det är faktiskt en fin tanke om man funderar på det. Alla kan ha ett syfte här i livet. Ingen är värdelös.

Evil

Idag har jag bara en sak att säga...

Var rädd....mycket rädd. Denna kattunge har verkligen något ondskefullt i sin blick.

Gladiatus

Jag har hittat ett nytt litet webspel, Gladiatus, som jag pysslar med lite då o då. Man har en gladiator som man ska träna och utrusta för att strida mot andra gladiatorer på arenan, eller bege sig på expeditioner för att besegra monster och hitta loot.

Det kräver knappt någon tid. Man kan ha ett webfönster öppet på sidan om och lägga en order nån gång i timmen. T.ex. så får man 1 expeditionspoäng/timme och det krävs minst två för att gå på expedition. Som spelare betyder en expedition att man klickar på knappen för expedition, väntar 10-30 minuter och så får man resultatet. Man kan alltså jobba samtidigt. :-)

Gå in här och titta.

En rolig sak är den dåliga översättning de har gjort. Allt är på svenska och man märker att de tagit det mesta och översatt ordagrannt, vare sig det blir bra svenska eller ej. Det är värt att kolla in bara för den skull.

Det här är min gladiator efter en hård dag på jobbet.

Parmesan

Jag tänkte säga några ord om gisslet från Italien. Den illaluktande klump med koagulerad bovin mjölkkörtelvätska som går under namnet Parmesan. Men jag ändrade mig efter att ha lärt mig två saker.

1) Enligt det italienska parmesan-konsortiet så kommer osten från kossan Cilla. Kolla på den....inte kan man vara arg på den?

2) Parmesan är inte ett varumärkesskyddat namn, så man kan teoretiskt sett kalla vilket skit som helst för parmesan. Därför kan jag inte heller vara säker på att jag egentligen smakat "riktig" parmesan. Det kan vara vilket skit som helst när det står Parmesan på osten. Behöver inte ens vara ost.

Vadan detta utbrott? Jo, vi var o åt pasta på Fellini. Det ska ju vara lite fint (i alla fall säger priserna det). Åsa åt nån med skaldjur o sånt, medan jag tog en kycklingpasta. Men när vi började äta insåg vi att de båda smakade likadant...äcklig ost. Man borde ha anat det när man knappt kunde se pastan under täcket av riven parmesanost. Vanligtvis tycker jag om ost, men de hade hittat en ost som inte bara smakade illa, utan också luktade skunk.

Mitt betyg på Fellinis pasta blir inte mer än en (1) banan i sliten och solkig pyjamas.

Hulk

Minns ni TV-serien Hulk. Bill Bixby spelade David Banner som reste från plats till plats och stötte på bekymmer som löste sig efter att han förändrades till den otrolige Hulk när han blev arg. Jag hittade en sida där någon med mycket tid över har samlat alla gånger David Banner blev arg och därmed blev Hulk. Länk

En av mina favoriter är nr 17. Jag kan förstå att han blev lite upprörd. Hatar själv när det händer. Man går till doktorn för att få en helt vanlig vaccination och så säger doktorn, "Hoppsan, jag råkade ge dig en dödlig injektion. Sorry."

Justice League Heroes

Förra veckan spelade jag för först gången Playstation 2 på vår nya stora TV. Det var aldeles lagom stort.

Mattias var där och vi värmde upp med lite sushi eftersom det är ett känt faktum att man blir smartare av fisk. Vi kände att vi behövde lite försprång inför den utmaning vi stod inför. Dagens gäst fick välja spel och det blev Justice League Heroes. Ett mycket bra val. Helt klart ett av mina favoriter. (Någon som är förvånad?) Spelet är för en eller två spelare. Man kan vara fler, men då måste de övriga spelarna iklä sig en mer uppmuntrande roll, med hejaklacksramsor och kanske lite cheerleadermoves. Det kan kräva viss träning om man inte gjort det förut. Vi var ju bara två så det löste sig.

Man blir tilldelad 2 specifika hjältar som man ska styra. Varje kapitel har sina fasta hjältar. I först kapitlet är man Superman och Batman. Man skulle kämpa sig fram till STAR Labs i Metropolis, med horder av robotar i vägen. Alla programmerade av Brainiac i ett enda syfte, förstöra våra tappra hjältar. Sushin kom från ICA och jag misstänker att deras leverantörer blandar kryptonit i wasabin, eftersom Superman till en början var lite skakig. Batman fick stup i
kvarten försöka återuppliva Superman efter robotattacker, eldkastare eller bara allmän yrsel. Men kryptonitförgiftningen passerade lagom tills vi besegrat Brainiacroboten som styrde det hela.

Sen blev det Martian Manhunter och Zatanna. Vi passerade förbi drivor av insekter och insekt-människa-hybrider innan vi mötte Queen Bee.

I kapitel 3 så styrde vi Flash och Green Lantern genom en rysk missilbas. The Key hade öppnat portaler och släppt igenom massa extradimensionella varelser som inte alls var glada att se oss.

Vi hann bara spela genom tre kapitel. Förhoppningsvis spelar vi vidare. Det är ett mycket roligt spel. Som betyg ger jag det här spelet 4 bananer i pyjamas och en naken banan.

Zhingallos

Om du inte spelar World of Warcraft kommer du kanske inte förstå en del som sägs i texten nedan. Om du får problem med det, kan du be nån vuxen maila maila eller lämna en kommentar, så att jag vet vad jag ska ignorera.

Det var en stor händelse för Zhingallos i helgen. Zhingallos är min först karaktär som jag spelade i World of Warcraft. Pionjären som gav sig ut i det stora okända. Karaktären som fick göra alla misstag, om de övriga lärt sig av. Zhingallos, den odöde trollkarlen på servern Steamwheedle Cartel.

Zhingallos hade passerat level 30 när han upptäckte att det finns nåt som heter Auction House. Innan hade han sålt allt till vendors och även köpt ny utrustning från dem. Urvalet är inte så stort och det är dyrt, så inte helt oväntat så var Zhingallos alltid pank och hade rätt kass gear.

Efter level 40 så blev han utskrattad av alla för att han inte hade ett riddjur. Det tog ytterligare ett par levlar innan han fått ihop de 100 guldmynt som en häst kostar. Sen fick han inte ens en hel häst utan bara skelettet. Odöda borde få rabatt eller åtminstone få de övriga hästdelarna i en påse med dig.

Vid level 52 så blev han tillfälligt pensionerad. Han blev inte spelad på över ett år. Istället så lades tiden på nya förmågor, som t.ex. Mulof - den odöde krigaren vars intressen är att få stryk och plocka blommor, Menior - den prästvigde blodalven som tycker om att smälta ansikten och gå klädd i klänning, eller Aryak - den lille lönnfete jägardvärgen som alltid kommer ångra den dagen han bytte bort sin tajta tröja i vilken man såg hans navel.

Men sen äntligen, strax innan jul var det dags för comeback. Zhingallos, som är ett mycket stiligt lik, fick äntligen återgå till aktiv tjänst. Vilan hade gjort honom gott. Han levlade snabbt tack vare sin extrema skicklighet (patch 2.3 hade inget med saken att göra) och tog sig till Outlands där han nu kommit till level 62.

Ett problem han stötte på var att kombinationen av dåligt med pengar och att levlingen vid hans återkomst var snabbare, gjorde att hans tradeskills, Tailoring o enchanting, inte hann riktigt med. Nånstans runt 260 fastnade de och i Outlands fick han mest saker som kunde användas till 300 och uppåt. Banken nästan fylldes av Netherweave och det var mycket gråt.

Så, nu äntligen till den händelse jag pratade om i början. Jag spenderade helgen i Eastern Plaguelands, närmare bestämt Tyr's Hand. Det är Wows motsvarighet till ett semesterhem, fast man får slakta eliter i 54-60 level intervallet som nästan alla droppar runecloth, istället för som på Mallorca, där man mest dricker drinkar o solar på stranden. Men annars är det rätt lika.

Det var premiär för mig. Jag har aldrig grindat tidigare. Visst har jag gjort det för att quests varit grindning i förklädnad, men det är ändå en mental skillnad. Nu går jag från ämnet igen...

I alla fall så droppade tillräckligt med Runecloth för att Zhingallos äntligen skulle ta sig till 300 i tailoring. Dessutom droppade en hel del gröna grejer som kunde disenchantas. Tillsammans med det som han sydde så fick han ihop material för att komma till 300 i enchanting. Det var en lycklig dag. Änglarna sjöng och fåglarna dansade hambo. Väl tillbaks till stan, så kunde allt tyg i banken användas till att levla tailoring ytterligare 30 steg och enchanting en del steg.

Mycket text för inget särskilt. Se det som en feelgood-artikel som finns i veckotidningar för att fylla ut. Kändisar som berättar om sitt liv och hur svårt de har haft. Skillnaden är att Zhingallos inte har några pengar eller får gå på gratisfester.

Ny länk

Vissa dagar är det mycket att göra. Känns som jag haft många såna på sistone. Men för att lyckas lägga upp en post idag, så tar jag länk-post. Alltid ett snabbt sätt att få dit några rader. Behövs inte mycket tanke bakom. (Till skillnad från de övriga posterna som har tankeverksamhet i einsteinska proportioner :-) )

Girl Genius - galna uppfinnare, ångmaskinsrobotar, romantik, humor, talande katter, äventyr, pseudotyskar. Underhållande serie i lite annorlunda miljö. De tidiga avsnitten är i svart-vitt, men det är definitivt värt att gå tillbaks till dem för att få grepp om vad som egentligen händer.

Första pris går till...

Detta är ju helt fantastiskt. Responsen är större än jag någonsin kunnat föreställa mig. Som Albert sa så är det farligt att fråga. Man kanske inte tycker om svaret. Jag trodde att möjligtvis Åsa skulle kommentera för att hon tycker synd om mig. Istället blev floden av kommentarer några hundra procent större än förväntat. Tänk att det finns folk som verkligen läser mitt meningslösa dravel. Beklagar.

Jag vet att det var lådan som lockade mest. Ingen kan motstå en hemlig låda. Det är fascinerande att det fungerar. Det finns postorderföretag som packar ner grejer som är osäljbara och sen säljer det som en hemlig låda. Människor är bra nyfikna. Trots att man vet att innehållet kommer vara en besvikelse, så går man ändå och undrar. "Tänk om det finns nåt bra..."

Hemlig låda-konceptet finns även på Tradera, som t.ex. här och här. Hur mycket ska man slå vad om att det inte är något som de hade kunnat sälja om de la ut det ohemligt.

Men jag kanske inte ska säga nåt. Jag har köpt ganska mycket Magic-kort som har lite samma koncept. En massa hemliga kort som kanske är användbara.

Nåja, nu till det alla har väntat på....LÅDAN. Efter en juryomröstning, som var väldigt jämn, har beslutats att första pris, en aldeles egen virtuell hemlig låda, går till....ALLA. I sann kommunistisk anda så får vi alla dela på lådan. Kom ihåg att inte ta allt själv, utan lämna lite till andra.

Varsågod, lådan...

Klicka på den för att öppna. Jag måste säga att innehållet är bland det mest fantastiska jag sett. Det har gett mitt liv ny mening. Nu vet jag vad jag vill göra med mitt liv.