Thursday, January 17, 2008

Varför serier? Del 1

*Varning...Djup och allvarlig post följer.*

Serietidningar... Alla som känner mig vet att jag gillar sånt. Man kan ju fråga sig varför. Vad är det egentligen som lockar.

Många förknippar serier med något humoristiskt eller som riktade till barn, trots att det mesta som finns i seriefom är för vuxna. Att serier skulle vara för barn är egentligen ganska nytt, relativt sett. Sånt dök inte upp förrän under 1900-talet, trots att serier existerat mycket längre än så.

En sak man måste komma ihåg är att serier är en konstart. Det handlar om sekvensiell konst, där varje separat serieruta är ett eget konstverk i sig. Hur tekniskt avancerad varje serierruta är kan naturligtvis variera, men som i all annan konst, så skiljer sig smak och tycke. (Vad är då konst? Den debatten tänker jag inte ge mig in på.)

En tidigt exemplen på sekvensiell konst är Bayeuxtapeten, från ca 1076. Den berättar om Wilhelm Eröraren och Harald den II av England, som ledde Normanderna i slaget vid Hasting 1066.

Under 1800-talet var sekvensiell konst en erkänd konstart (för vuxna). En av nyckelfigurerna var den schweiziske konstnären Rodolphe Töpffer, som 1845 beskrev arbetet med sina bildberättelser som följer.

"Att konstruera en bildberättelse innebär inte att du måste arbeta som en mästerlig hantverkare och avbilda varje potential som finns i materialet ned till lägsta drägget! Det innebär inte att du bara tillhandahåller karikatyrer med en naturligt frivol penna. Inte heller att dramatisera ett talesätt eller illustrera en vits. Du måste faktiskt skapa en sort pjäs där varje del arrangeras efter en uttänkt plan för att forma en tillfredställande helhet. Du ritar inte bara ett skämt eller en refräng till ett versmått. Du skapar en bok: bra eller dålig, allvarlig eller lättsam, galen eller förnuftig."

Han sammanfattar ganska väl vad som gör en bra serie och som får mig, med många andra, att fastna för denna konstform. En bra serie, precis som en bok eller film, berättar en historia som fångar läsaren/betraktaren och det görs med en kombination av bilder och text som tillsammans bildar en tillfredställande helhet.

Nu har jag skrivit massor....Fortsättning följer...

No comments: